Vi svor väldigt mycket som barn, jag och storebror.
Men bara när vi var Dalarna. Och bara när en släkting till oss, Fräs-Karin tror jag hon hette, fanns i närheten.
Mamma svor aldrig. Fräs-Karin såg hennes oro och sa på dalmål:
-Du, jag kan inte förstå varför ungjävlarna svär nåt så ini helvete.
Thursday, March 12, 2009
Subscribe to:
Posts (Atom)